Jag vet att de flesta hatar långa inlägg utan text, men snälla ta er tid och läs. Det är rätt viktigt för mig.När jag först blev vegan ville jag diskutera med alla jag träffade. När jag lärde känna Tekla sa hon att hon inte berättade för folk att hon inte åt kött, eftersom hon inte orkade med diskussionen. Just då tyckte jag hon var gaaaaalen eftersom jag verkligen älskade att få argumentera och skryta med min veganism. Det är först nu, lite drygt ett år senare, som jag förstår vad hon menar.
Jag har alltid fått höra saker i stil med
- skulle det inte vara gott med lite kött nu?- men erkänn att du saknar kebab då? erkänn! erkänn!- det finns fan inget bättre än en grillad köttbit på sommaren- fan vad din mat ser äcklig utosv osv osv osv. Jag förstår inte varför folk säger såhär. Jag antar att de inte vet bättre och därför tror att de är asroliga. Det är ju inte ett dugg roligt. Jag förstår inte vart själva skämtet ligger i dessa påståenden. Därför antar jag istället att människan som säger det är en osäker typ som på något sätt måste bevisa att de
kan trycka ner folk, och på så sätt får
hävda sig. Och så kan det mycket väl vara, jag menar
veganer är ju jävligt coola.
Det är coolt att ta avstånd från normen och liksom bryta sig ur sina vanor, speciellt när det är vanor man har haft sedan födseln. Att självmant ta reda på hur det faktiskt ser ut inne på köttfabrikerna och sedan ändra syn på en hel industri är inte så jävla lätt. Det kräver lite engagemang. Och det engagemanget hade jag när jag blev vegetarian, och efter tre år även vegan. Därför tycker jag att det är beundransvärt.
Alla som väljer att utesluta kött ur sin kost vet hur överjävligt det kan vara att åka på släktmiddagar. Att fira jul, påsk och midsommar blir nu något man nästan bävar inför. Att behöva narras utav en hel släkt är inte lätt alla gånger. Att avfärda dumma kommentarer med ett leende och ett "haha jaja" kräver sitt tålamod. Jag kräver inte att alla jag känner ska sluta äta döda djur, men jag vill bli respekterad för den jag är och för mina etiska värderingar. Ni behöver inte sympatisera med mig men det skulle vara roligt att ha normala samtal med människor, istället för att behöva stå dem till svars hela tiden.
Den korta stund jag bodde i Malmö umgicks jag nästan uteslutande med veganer, och det var sån jävla skillnad. Jag behövde inte tänka på vad jag åt när jag var hemma hos folk, eftersom det inte fanns varken kött eller mejeriprodukter där. Jag behövde inte tänka på vad jag sa i diskussioner gällande djur och etik, eftersom de flesta hade samma värderingar och åsikter. Det var lättare att umgås på ett avslappnat sätt än det är på andra ställen. Jag gillade det. Jag gillar att umgås med mina köttätante vänner också,
såklart, så länge jag inte blir hånad. Jobbigt det här.